Jag som har Solbackens kaniner heter Martina Haijlen. Jag är 21 år gammal och bor ute på landet i Örsundsbro med min familj och djur.
2009 tog jag studenten från Jälla naturbruksgymnasium där jag gick inriktiningen djurvård.
Min första kanin fick jag i present av mina föräldrar när jag fyllde 6 år. En vit blåögd hermelinhona som fick namnet Tusse. Hon levde tills hon blev 9 år. Några år efter att jag fick Tusse fick jag överta en dvärgvädur av en granne. Sen blev det två kaniner till från min kusin, och så vidare. Några kelkullar togs men det var inte förens 2004 jag började med raskaniner, då som nu Holländsk kanin. Det började med ett avelspar, men snabbt började antalet öka. Nu finns det ett trettiotal holländare på gården.
Jag har provat på många färger på holländaren, japan gul-svart, japan blå-gul, svart, blå, madagaskar och isabella. Men det är de gul-svarta japanerna som har vunnit, jag älskar japantecknade kaniner, och att ha det i kombination med holländarteckningen är väl den ultimata utmaningen.
2011 gick en gammal dröm i uppfyllelse, jag har äntligen börjat med rasen Japaner. Sjukt vacker och galet svår ras.

 

Den 20-22 oktober 2008 gick jag SKAFs kurs för de som driver handel med djur avsedda för sällskap och hobby.

 Kursen är på 16 timmar och man går igenom kaninens historia, förbundets historia, kaninens anatomi, ekologi, etologi, näringslära, sjukdomar, reproduktion, fysiologi, djurskydd, miljö, transport, raser och mycket mer. Kursen är godkänd av Jordbruksverket.

 

2008 registrerades min kaningård hos Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund, som Solbackens kaniner.
Kaningårdsnummer 104.
Uppfödarnummer E93.

 

Förutom kaninerna bor även våra två tossiga katter här på gården. Bertil, född maj 2009, och Tim, född maj 2010. Det är våra små glädjespridare, är alltid med när man är ute. Bästa vänner med kaninerna, speciellt Bertil.

Bertil är min egna lilla älskling. Det går inte att beskriva bandet mellan oss, det är väldigt starkt. Han litar på mig till 100%. Finns så många historier om denna knasiga katt, men det går inte att beskriva hans personlighet. Han är helt fantastisk, min älskade katt!





Tim, det är en väldigt speciell och knasig katt. Det finns inget sätt att göra honom arg på, tror han saknar den funktionen. Är alltid i vägen och man snubblar jämnt på honom för att han vill vara med överallt. Det bästa han vet är uppmärksamhet och han gör ALLT för att få det. Till exempel så klättrar han upp för nätet på burarna för att komma upp i jämnhöjd med mig när jag är ute i kaninstallet. Där hänger han sig fast med klorna och spinner nöjt när han vet att jag ser honom. Han kan även stå och peta på mig med tassen för att få uppmärksamhet. Mitt älskade knas!